1+1+2+2=1

Föreningslivsarbete är inget för mig. Trots det har antagit arbetet att baka sex stycken sockerkakor till scouternas valbogsfirande nere vid småbåtshamnen. Hur svårt kan det va?

Jag började med att göra en kaka bara för att testa den nya ugnen. Körde med varmluft och det blev bara pannkaka. Kanske var det sonen som rört lite dåligt.

Nästa försök gjorde jag ytterligare en styck utan varmluft, och den blev nästan bra. Två bitar lossnade när jag skulle ha ut den ur formen.

Tredje gången slog jag till och gjorde två formar samtidigt. De blev riktigt fina! Sedan skulle jag lägga ner dem i plastpåsar och det var här det blev lite märkligt. Jag upptäckte ett mystiskt hål i den ena kakan. Och eftersom sonen tidigare under dagen tjatat om att få baka fortune cookies blev jag lite misstänksam. Jag hämtade pincetten och lyckades plocka upp en lapp han skrivit i Word, kört ut på skrivaren, rullat ihop och stoppat ner i kakan........

Fjärde omgången gjorde jag två stycken igen. Körde elvispen på halvfart när den plötsligt lät lite konstigt och den ena vispen slutade att snurra av sig själv. Plastbitar ramlade ner i smeten!

Alltså har jag efter sex bakade kakor bara en som är användbar.

Just nu står det tre nya i ugnen och jag håller mina tummar. Hönsen hinner ju inte värpa ikapp med mitt bakande.

arbete

sambons har intagit sitt favoritläge

Dagen har mest bestått av en massa arbete. Vi började med en resa till tippen. Det kastades elektronikskrot, takplåtar och en väldigt stor härva taggtråd, som inte var så rolig att handskas med. Jag rekommenderar nog att man virar upp det på något istället för att bara slänga det i en hög.

Resten av dagen ägnades åt att röja ris och träd lite varstans. Vi sågade, asade och eldade i många timmar. Det var förstås mest jag som asade och eldade, sambon låg gärna och tog igen sig. En iller kallade han mig när jag sprang där fram och tillbaka. Nästan 15000 steg har jag fått ihop på min stegräknare idag.

Titta han jobbar!

Resten av dagen ägnades åt middag, städning, promenad, tvättning, bakning och till slut soffan.

Imorgon är det samma visa misstänker jag.

Inte nu igen

Klockan halv åtta ikväll kastade jag ett öga på dotterns schema som hänger på kylskåpsdörren.

Läs- och skrivläxa, till en torsdag...........vad är det!

Hon har alltid haft läsläxa och matteläxa till onsdagar och rättstavning till fredagar. Aldrig något till torsdagar. Jag frågade dottern vad det var för läxa, men hon visste inget.

Jag fick ringa till en annan mamma och fråga om hon hade en aning. -Jo, det var en grön bok som hette "Päppel" eller "päron".

Hmm...en sådan hade jag ju faktiskt sett när jag letade igenom tidningshögen på köksbordet, då i jakt på dotterns schema och en beställningssedel på en skiva de spelat in i skolan, som senare hittades i sonens mobiltelefonskartong....puuuuhhh, alla dessa lappar!

Jag blev aningens orolig när mamman nämnde den här boken, för jag mindes att jag trodde att det var sonens några år gamla skolbok som dykt upp och att jag tagit beslutet att kasta den åt honom.

Hade jag hunnit elda upp den eller inte?

Nej, den låg faktiskt kvar på köksbordet och jag kunde ännu en gång andas ut. Nu är det bara sonens mattebok som fortfarande håller sig undan............

Skatteåterbäring

Eftersom jag är lite glömsk och förvirrad så förlägger jag emellanåt lite småviktiga papper. Just av den anledningen valde jag att godkänna min deklaration på nätet direkt när blanketten hamnade i brevlådan. Det gäller ju att passa på innan kuvertets placering faller i den djupaste glömska, och den är djuuuuuup.

Som extra bonus för att jag utnyttjade skatteverkets hemsida kommer jag att få skatteåterbäringen redan till midsommar. Nu har två månader på mig att fundera på vad jag ska göra för pengarna.

Ska jag köpa varsin glass till ungarna, tre brödlimpor, eller ska jag slå till och köpa sex liter mjölk.

Nej, jag tror att jag sparar de fyrtiofem kronorna. De kan kanske behövas till att betala en påminnelseavgift för en bortslarvad räkning.

Total tystnad

Varför har det rått en sådan total tystnad på min blogg när jag kunde berättat om

-vår partykryssning till tyskland där det bara var femtio passagerare på hela båten. Lugnt och skönt med andra ord.

-när familjen hade platsat i vilken dokusåpa som helst, pga. exfru och särkullsbarn och dilemmat huruvida man har skyldighet att försörja en tjugoåring, som faktiskt slutat på ett jobb för att det inte var roligt, eller inte.

-hur katastrofalt sjuk jag varit och hur synd det har varit om mig.

-vår stegräkningtävling på jobbet där jag på grund av min sjuka dragit ner laget bland bottenskrapet.

-alla timmar vi lagt på att röja bort 25 kvm tjörne.

-att vi har kvar 1475 kvm tjörne som ska bort.

-hur många rivsår och taggar jag har på armar, händer vader och skinkor, efter slagsmålen med de envisa tjörnebuskarna.

-att jag har skaffat mig en alldeles egen laptop.

-att dottern blev en hårtuss fattigare när vi eldade tjörne, djävulens påfund.

-när jag höll på att köra ner ena lo-porten när jag råkade komma åt gasen istället för bromsen på traktorn. Det är inte lätt att stå upp och köra.

-att jag plockade ner mina köksgardiner på Långfredagen. Och att bara för att jag blev så dödssjuk så finns där fortfarande inga gardiner. Men idag känner jag mig ganska bra så snart så.....

Varför har jag varit så tyst?