Anders

Anders slaskar, julen braskar. Alltså har jag en köldslagen jul att se fram mot i år.

Det är inte bara Andersdagen idag, utan också Första advent och även min dag. Åren rusar iväg och numera är jag inte ens 40 längre.

Mina föräldrar drog i österled för att provsmaka lite paella och saffranstårta. Vad kan väl passa bättre i adventstider.

Mamma tjuvade lite interiörbilder för att ha något att visa på Fototriss på sin blogg.

Just nu sitter jag i soffan och avnjuter lite glögg och tårta. Resterna av paellan blir en god middag på jobbet imorgon.

Snart glöggdags

Strax innan sex igårkväll steg jag in på det lokala systembolaget. Jag skulle köpa mig ett fempack av Blossas årgångsglögg. Jag hamnade i kassan där föreståndaren var expedit för tillfället. Jag talade om vad jag ville ha och han gick för att hämta det.

Ett par kassor bort stod en dam och tittade lite fundersamt på knappdosan till kortbetalningen. Det kan ju vara lite klurigt att hitta rätt knapp ibland.

När föreståndaren kommer jämsides med hennes kassa säger han:

-Visst är den vacker?

-Vilken? undrar damen.

-Knappsatsen, jag ser ju hur du beundrar den! svarar han.

Han kom tillbaka med mina varor och jag betalar. Jag köpte två fempack årgångsglögg och en flaska Dufvenkrooks X-mas delight.

Efter mig kom det en man och sa vad han ville ha. Han använde varunummer som jag inte minns längre, utan bara hittar på.

-Jag vill ha en flaska 16534 och en flaska 7342.

Föreståndaren ger sig bak på lagret för att hämta vad mannen ville ha. Han återkommer med flaskorna ställer dem på disken och frågar kunden:

-Du vill inte ha en 8451 också?

-Vad är det då? frågar kunden, förmodligen något förvånad.

-Plastpåse! svarar föreståndaren.

Jag gick ut från systemet med ett stort leende på läpparna.

10600 dagar

Det skulle hinna passera exakt 10600 dagar, eller 29 år och sju dagar. Så lång tid tog det alltså mellan mina besök på en konsert med Ulf Lundell.

Första gången jag såg honom var på den lokala biografen, Mosaiken. Det var torsdagen den 8 November 1979 och min tolvårsdag låg runt hörnet. Tre lärare från byn hade lyckats få hit honom och jag och min storasyster beslutade att använda 30 kronor av våra veckopengar till varsin biljett. Vi satt i biografens röda manchesterfåtöljer tillsammans med 398 andra bybor. Uffe uppträdde med en basker på huvudet och jag var nöjd med mitt livs första konsert.

Nu var det alltså dags igen. Även denna gång tillsammans med min storasyster. Vi tog tåget till Köpenhamn för att besöka Stora Vega. En promenad på lite mer än en och en halv kilometer från stationen så var vi framme. Lite hårdare stolar och utan basker men helt underbart. 3 timmar ren och skär njutning.

En stilla undran infinner sig, var det här sista gången jag såg honom? En sak är ganska säker, ska jag vänta 10600 dagar igen så är det nog kört.

Hmmmm

Förra veckan fick alla elever i kommunens skolor hem en lapp där det stod att det finns en tidigare dömd pedofil som rör sig i området. Han försöker locka in barn i sin bil. Vi föräldrar uppmanades att tala med barnen om att aldrig prata med okända.

Igår morse skickade jag ett mail till dotterns lärare där jag sjukanmälde tösen. Tydligen hade inte detta mail gått fram för fröken ringde mig idag vid middagstid.

Hon berättar för mig att när dotterns bänk var tom idag så hade hon sagt:

-Jaså C är inte här idag!

-Hon var hemma igår också, sa de andra eleverna.

En vecka efter denna oroväckande lapp saknas alltså inte min dotter av någon vuxen på hela dagen.

tv-krockar

Själv sitter jag i soffan och tittar på Desperate Housewives medan sambon sitter ute på gatan och tittar på Dr. House.

Ja, hans lastbil står parkerad därute så han sitter i sitt andra hem och kollar på den halte och lytte läkaren.

brrrrrr

I morse hade vi 16 grader i huset när vi steg upp. Nu tyckte till och med jag att det var dags att shunta upp pannan lite.

Så nu kan du nog ta av dig ytterkläderna när du hälsar på, mamma.