Väggord har ju varit populärt ett tag nu. Diverse deviser i svart snirklig stil sätts upp på väggar lite här och var.

Carpe diem

Välkommen

Kärleken övervinner allt

Ett auktionsköp, och jag kan skriva BRÖD och MJÖLK i stora, röda, halvt söndervittrade blockbokstäver av trä....

Hårfagre

Det är ungefär sex år sedan jag tyckte att tolvårige sonens frisyr var acceptabel. För varje år har håret blivit längre och jag har skämts mer och mer när vi varit ute bland folk.

Nu hängde det halvvägs ner på ryggen och såg fruktansvärt slitet och ovårdat ut. Då äntligen sa han att han börjat fundera på att klippa sig lite.

-Det finns en i min parallellklass som har en fin frisyr, sa han en dag.

Jag blev lycklig att han äntligen vill se ut som någon annan och inte alltid skilja sig från mängden. Detta till trots att jag nog aldrig själv följt strömmen. Jag hoppades på att det skulle vara en kort, fräck frisyr som skulle göra sig bra på en kille på väg in i tonåren och frågade ivrigt:

-Vem är det då?

-Carolina, svarade han bestämt.

Nu är han klippt och det blev som han ville, en haklång page med lika lång lugg. Vad kunde jag förvänta mig av en kille som vägrade vara med i Luciatåget om han inte fick vara tärna...

vetskap

En enda kvällskurs har jag gått på i mitt liv. Det var 1980-81 och jag var 13 år gammal. Yngst av alla deltagare.

Vi träffades i en ateljé hemma hos en konstnärinna boende bara en nerförsbacke från mitt hem. Jag minns inte hur många vi var men vi satt nog alla samlade runt ett bord av lite större modell. Själv målade jag med oljepastell och de andra höll på med andra tekniker.

En gång blev jag inbjuden till det röda boningshuset med vita knutar. Jag minns det bara vagt, men känslan av att det var lågt i tak och ganska mörkt därinne infinner sig. Konstnärinnan visade mig sina alster och berättade med finsk brytning att hon arbetat som formgivare på Upsala Ekeby. Om det företaget visste jag absolut inget då men la det ändå på minnet.

Innan vi gick ut fick jag två tavlor av henne som hon målat i en teknik jag inte alls minns vad det var. Bilderna är snarlika och går i färgerna brunt och orange, mycket sjuttiotal.

Nu är det längesedan jag såg henne och har många gånger tänkt på var hon håller hus.

Sedan ett par veckor vet jag var den lilla, lilla damen med basker på huvudet finns...

Gott Nytt År

Igår hade jag det jättetrevligt på nyårsfesten. Det är väl det kroppen får betala för idag...