Så var det Fredagkväll igen och jag sitter och väntar på att den arbetslöse oäkta maken ska komma hem från jobbet...
Jag hade liksom lite planer för den oäkta maken nu när han ska vara hemma lite mer. Jag hade tänkt att han ska få bättre kondition och kanske bli av med lite chaufförsmage.
Igår drog jag ut honom på en promenad, ungefär 5km var min planering. Men efter drygt en kilometer tog orken slut, hans alltså, och jag fick lägga om rundan lite.
Varje dag ska vi gå...
Idag ringde han mig på jobbet och föreslog att han kunde ju gå en rask promenad så där mitt på dagen. På så vis skulle ju kvällen vara ledig för annat roligt.
Haha, trodde han att jag skulle gå den lätta...
Nu är det inte så att han är den enda som behöver motion och mindre omfång, utan även jag.
Varför har jag då ätit upp ett kilo Gorgonzola på tre dagar?
I morgon börjar den oäkta makens nya liv. Han är numera arbetslös, för ett tag i alla fall.
En liten förändring kommer nog att kännas av. Från att inte ha sett honom från Måndag morgon till Fredag kväll kommer han nu att vara hemma varje kväll.
Han har valt att säga upp sig själv för han är så trött på att ligga ute hela veckorna. Det passar tydligen att börja vara hemma på kvällarna nu när ungarna har blivit stora och självgående. Under småbarnsåren var det nog riktigt skönt att åka iväg. (nu är jag nog allt lite ironisk)
Undrar om middagen är klar när jag kommer hem från jobbet...
För dig, som kommenterade anonymt i mitt förra inlägg, kan jag avslöja hur det gick för den oäkta maken. Det fanns några som hade en bättre dag än honom, men han slutade på en hedrande tredjeplats.
