lördag, november 14, 2009

Det var en gång...


Tidigt en morgon, ungefär vid halv fem, var det dags för en oäkta make att bege sig till sitt arbete. Eftersom det var alldeles svart, snön föll och det därtill saknades torkarmotor i bilen han skulle framföra, erbjöd sig sambon att skjutsa honom med den lite bättre bilen.
.
Mannen tyckte att det var onödigt och trots tjat från kvinnan så gav han sig iväg i den gamla hirken. Efter ett par kilometer skulle han köra in på en mack för att tanka, tyvärr fanns det där en osynlig refug, som bilen blev hängande på.
.
Med en intryckt styrväxel undrar jag om detta inte var nådastöten för min älskade trotjänare...

5 kommentarer:

christel sa...

mina djupaste kondoleanser

Helena sa...

När sånt där händer härhemma så är jag alltid tacksam över att det inte var jag...... =)

Annika sa...

Det var tråkigt att höra...
Men inte så oväntat kanske?

Anonym sa...

Än är det för tidigt att rulla "pärlan" till skroten.Du vet ju att en 245:a passar bra till folkrace.En styrväxel byter vi lätt.mvh din kompis RALLYKALLE

Aspergersmamma sa...

Hej! Hur gammal är din son?