671130

Vid frukosten nu i morse frågade den oäkta maken vilket datum det var idag.

-Den 30 November , svarade jag och tänkte att nu måste han ju komma på att det är min bemärkelsedag idag.

-Fan, jag har glömt att betala räkningarna, var hans enda reaktion.

Varför skulle han komma ihåg att betala dem när han inte minns viktigare saker...

671130

Imorgon fyller jag år, och den oäkta maken har nog ingen aning om att så är fallet.

Själv sitter jag här i soffan och kan inte låta bli att småfnissa när jag tänker på det. Oj vilka kval han kommer att lida den stund han kommer på det, kanske veckor försent. Lite skadeglatt sitter jag här och njuter.

Det är nästan så att jag blir lite besviken om han väcker mig med ett Grattis imorgonbitti...

Det var en gång...

Tidigt en morgon, ungefär vid halv fem, var det dags för en oäkta make att bege sig till sitt arbete. Eftersom det var alldeles svart, snön föll och det därtill saknades torkarmotor i bilen han skulle framföra, erbjöd sig sambon att skjutsa honom med den lite bättre bilen.

.

Mannen tyckte att det var onödigt och trots tjat från kvinnan så gav han sig iväg i den gamla hirken. Efter ett par kilometer skulle han köra in på en mack för att tanka, tyvärr fanns det där en osynlig refug, som bilen blev hängande på.

.

Med en intryckt styrväxel undrar jag om detta inte var nådastöten för min älskade trotjänare...

(t)rådlös

Den oäkta maken ropar ut en fråga till mig:

-Kan du trä symaskinen åt mig?

-Jag kan göra det, inflikar den tolvårige sonen.

-Det kan väl inte du, svarar sonens pappa.

-Jo, jag trär symaskiner varje Måndag, får han till svar.

Svart 50-tal

På bloggen 50-tals keramik finns ett inlägg om svart 50-tal. Jag har själv en liknande stringgubbe som Yvonne visar upp men väljer jag väljer att visa en annan favorit.

Denna lilla gosse blev min förra sommaren. Jag stod länge och tvekade på grund av priset och ställde tillbaka honom på hyllan. Jag gick funderandes vidare i de långa raderna av säljare på Degeberga samlarmarknad. Innan jag skulle åka hem återvände jag till gossen. Vände och vred...

Jag intalade mig själv att det bara är köpen man inte gör som man ångrar och plockade fram börsen.

Tänk att inte en sekund sedan dess har jag ångrat att han fick följa med mig hem...

omedelbar kärlek

När halva varvet på loppisen var avklarat stannade jag plötsligt till. En tvärnit av ren glädje och omedelbar kärlek. Sällan har jag blivit så bländad av skönhet. Mitt framför mig stod ett gammalt städredskap, det kom nog från tiden innan de pressades i plåt och kallades Amanda. Nu handlade det inte alls om några pengar för den skulle bli min till vilket pris som helst.

Jag körde genast bort med den längs golvet för att visa min svärmor, som var med mig,vad hennes son blivit brädad av. Enligt hennes utsago så hade hon aldrig sett mig lyckligare.

Men det räcker ju att du tittar på den och läser den tryckta texten på den lackröda masoniten. Då, genast förstår du varför jag föll handlöst. Tänk dig denna skönhet på ett schackrutigt köksgolv. Kan det bli bättre?

Husmoderns Quick Hjälp...

min tur

Nu är det min tur att snörvla och hosta. Jag hade sådan tur att precis när förkylningen dök upp med kalla fötter som följd kom min mamma hit. Hon hade med sig ett par raggsockar som hon stickat.

De har jag nu på mig dag som natt...

Det sket sig...

När den oäkta maken lämnade Göteborg med destination Skåne i eftermiddags tänkte han:

-Åhh vad skönt att komma hem i vettig tid en fredagskväll. Jag är nog hemma vid sjutiden!

I Kungsbacka grusades alla planer när turbon rasade. Bärgare fick ringas och några stackare på en lastbilsvekstad i Göteborg fick inte heller komma hem till en mysig fredagskväll.

Den lediga fredagskvällen beräknas nu börja klockan 1.00

prosit

Den oäkta maken är riktigt, riktigt förkyld. Det tillfället utnyttjar jag på allra bästa sätt...

Jag köper hem dansk ost!

Åke Tråks bord

I förmiddags var det en flyttloppis nere i Skogen. Det var kommunens gamle yrkesvalslärare som ville bli av med lite saker. När vi skulle köra och handla middagsmat passade vi på att svänga förbi.

Bland alla krukor, trädgårdsmöbeldynor och dukar så låg det ett campingbord. Jag har ju varit lite sugen på ett sådant ett tag. För femtio kronor så slog jag till.

När man har ett sådant bord och solen skiner så måste man ju bara köra ut en sväng med fikakorgen.

Vi åkte över till Ivö med färjan Karna och begav oss upp till Klacken. Här fälldes bordet och stolarna upp. Duken lades fram och porslinet dukades upp. Goda wienerbröd och kaffe avnjöts.

Tänk om någon, i slutet av sjuttiotalet, talat om för mig, att om trettio år sitter du och fikar vid Åke Tråks campingbord...

i nöd och lust

I morgon eftermiddag ska jag på bröllop,

min nästkusins bröllop,

ett muslimskt bröllop,

mitt under ramadan,

Betyder det att jag ska ta med mig egen matsäck?

vingklippt

Sonen utbrast:

-Jag slog ihjäl en fluga, fast den lever fortfarande!

vilsna

Vem ska visa var gränserna mellan de olika skiftena i skogen finns?

Vem ska hjälpa till att slipa motorsågskedjorna?

Vem ska berätta om alla gamla foton?

Vem ska hjälpa till när traktorn inte fungerar som den ska?

Vem ska tala om vad alla gamla märkliga redskap och verktyg har för syfte?

Vem ska visa oss vad alla gamla reservdelar hör till?

Vem ska lära oss att elda i bakugnen?

Vad ska vi göra nu när inte Mäster finns hos oss längre?

Skogshuggaren har lagt yxan åt sidan

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

och något alldeles oväntat sker

Världen förändrar sig varje dag

men ibland blir den aldrig densamma mer

Alf Henriksson

9x1000 m

Med spänd förväntan satt jag i soffan och väntade på att få se herrarnas 4x100 m i friidrotts-vm. Just precis då ringde den oäkta maken -Kor på rymmen.

Jag som har lite kofobi fick snällt resa mig ur soffan och lämna Usain Bolt till sitt eget öde. Själv skulle jag nu få agera ko-mur.

Kvällen var vacker och ljum. Syrsornas spel blandades med ljudet av klapprande klövar i skymningen.

Kreaturen visste inte riktigt var de skulle vara utan for runt i mellan Götes gård, Edits gårdsplan, Ickes vall och Elins trädgård. Till slut lyckades hunden Akka valla in dem dit de hörde hemma och grinden kunde stängas bakom dem.

Nu hade en halvtimme förflutit och mörkret fallit.

Bolt och kompani fick jag se bärga guldet repris...

Jaha?

Sonen tycker inte alls om att cykla. Häromdagen tvingade jag ut honom på en nätt liten runda.

-Näst efter Eprom-chippet är cykeln den sämsta uppfinning som gjorts, sa han.

Med ett fågelholksliknande utseende svarade jag: -Jahaaa....

rullgardin ner

Jag såg en annons, som var två månader gammal, på nätet för en vecka sedan. Det var en bokhylla som skulle säljas. Eftersom den fanns 56 mil härifrån var jag lite velig. Men eftersom den oäkta maken kör lastbil och varannan vecka hamnar just i kungliga huvudstaden så kunde det ju gå.

För en stund sedan bestämde jag mig för att ringa och höra mig för lite om den fanns kvar och om han eventuellt kunde hålla den till mig.

-Vi har satt ut den i porten så att vem som helst får ta den gratis, svarade säljaren.

-Jag skulle vilja köpa den, sa jag.

-Sonen säger nu att det är någon som tagit den idag.

Nu är jag så arg på mig och kommer aldrig att förlåta mig för att jag inte ringde direkt. Jag tror att jag sätter mig i ett hörn och drar något gammalt över mig...

sjunde himlen

Hade det inte varit för att jag lånade ut min kamera till dottern när hon åkte på scoutläger så hade den förmodligen fortfarande kunnat kallas kamera.

Hade jag fortfarande haft en kamera värd namnet så kunde jag ju fotograferat. Då skulle jag visat er objektet som förra helgen fick mig att känna kärlek vid första ögonkastet.

Jag skulle också visat Agneta en negress, eller två...

Äntligen!

Då var man på banan igen...

vi lider

Mitt bredband kraschade för en vecka sedan. Nu sitter jag hemma hos min mamma i Sörby och smygbloggar lite.

Nytt adsl-modem har inhandlats i stan idag och ikväll ska det testas. Är det inte modemet det är fel på så bryter nog sonen ihop. Förmodligen jag också...