Jag sitter här och funderar på hur det går för den oäkta maken idag. Han befinner sig någonstans i trakten av Borgholm. Där pågår i helgen SM i 3D-bågskytte.
Om han har sin allra bästa dag någonsin och alla konkurrenter sin absolut sämsta, då kan det ju gå hur bra som helst...
Typ, bah, visst och liksom är ju ord som ofta förekommer i ungdomars talspråk. Min trettonåring har också vissa ord som dyker upp så pass ofta att jag reagerat.
Nåväl, dock och dessutom är frekventa ord i hans vokabulär...
Det där gänget stängselstolpar av ek har nu under ett par veckors tid grinat åt oss på skånska. De behöver komma ner i marken för att hålla upp taggtråden lite. Vissa av de äldre stolparna har blivit väldigt dåliga och vi fick dessa bättre begagnade av min pappa.
Problemet är bara var släggan gömmer sig. Vi söker också efter det speciella verktyg som man slår i "maunarna" med.
Kan de gömma sig bakom den stora lo-porten?
Vid de flesta häckklippningar förlorar förlängningskabeln cirka en meter av sin längd. Fast i år klarade den sig. Jag ska kanske inte ropa -Hej, för vi har några häckstumpar kvar. Men de sparar vi till en annan dag...
Första dagen på semestern får bilen bärgas hem, då blir man lycklig. Verkstaden har semesterstängt i tre veckor från och med imorgon, då blir man ännu lyckligare...
Sommaren 2002 köpte jag mig en begravningsklänning på Polarn o Pyret. Den var på rea, 50kr istället för 800. Riktigt dyster är den. Slutar strax nedanför knäna och ärmar ner till armbågarna. En perfekt klänning för sorg.
Sju år senare, i höstas närmare bestämt, skulle den användas igen. Då insåg jag att fler kilon skulle den inte klara av.
Idag är det dags igen och ytterligare kilon har tyvärr hamnat på min kropp. Hade det bara varit på magen de satt sig kunde jag ju dragit in den under dagen. Men nu är det inte så, och rumpan är inte lika lätt att dra in...
En förfärlig motvind hade jag när jag cyklade hem från jobbet idag. Som om inte det var nog så har mina jeans blivit lite små. Så små att benmusklerna ganska snart började lida av syrebrist.
Förvisso är det stretchjeans, men även sådana byxor har ju en töjningsgräns...
Min tolvårige son har plötsligt blivit alldeles begeistrad i en tidning som heter MAD. Den finns ju inte längre här i landet, men som tur är så hade jag mina gamla nummer kvar. Han läser och läser...
Även jag satte mig ner och skummade genom blaskorna. De var inte alls lika roliga som jag minns dem, men visst finns där vissa ljusglimtar.
Plötsligt kom jag fram till sidan som heter Blaskbörsen. Det var en köp- och säljsida där läsare kunde införskaffa sig gamla tidningar eller sälja de man tröttnat på.
En av annonserna fick mig att börja fundera...
Snart är mina händer helt obrukbara. Tidigare i veckan fick jag något otyg i högra pekfingret. På Torsdagen stack jag hål på varbölden och det har blivit bättre.
På Torsdagskvällen skulle jag plantera om en blomma. Jag tog in blomjordspåsen och stack ner handen. Jag drog upp den ganska snabbt för det stack till i höger ringfinger. Jag trodde jag blivit biten av en myra. Efter en stund hittade jag den lilla elakingen, det var en sömnig geting. I morse var mitt finger alldeles svullet och det kliar hemskt.
Idag har vi röjt tjörne. Det bar sig inte bättre än att jag fick in en tagg långt under nageln på höger långfinger. Där sitter nu kvar en bit och fingret dunkar och är alldeles varmt.
Jag kan nog inte utföra några sysslor med mina onda händer på flera dagar. Tror bara att de duger till att plocka chokladpraliner med...
Hemma igen kan vi bara konstatera att vi har en väska mindre än när vi checkade in i Los Angeles. Den oäkta makens dyra bågskytteutrustning han köpte i paradiset kom på villovägar någonstans i London...
Nu har jag áter, via dotterns Nintendo, fátt kontakt med omvärlden. Vi är tillbaka i Los Angeles och pá fredag är det dags att áka hem igen.
Monterey var báde regnigt och trevligt. Pá kvällen var vi nere vid hamnen och vandrade längs Cannery Row, som alla Steinbeckfantaster givetvis känner till. Det var mysigt och pittoreskt bland de gamla konservfabrikerna, mycket trevligare än vad det láter.
Vi gick in och át en ljuvligt god middag pá Bubba Gump. Du känner väl Forrest...
Nästa morgon brast axelremmen till min väska. Displayen pá min alldeles splitternya 7000kronorsvideokamera sprack.
Resan ner längs västkusten var spännande. Vägen slingrade sig längs stupen ner mot Stilla havet. Hárnálskurvorna var otaliga. Där skulle man inte köra av vägen.
Idag gjorde vi ett bottennapp. I 30 graders värme begav vi oss till Disneyland. Det var sá varmt och köerna sá lánga till alla attraktionerna, en timme, att vi ganska snabbt gav upp.
Vi körde vidare till den oäkta makens paradis, HiTech Archery. Här hade han spenderbyxorna vill jag lova. Även sonen trivdes pá grund av att det fanns flera gamla arkadspel där.
Nu ikväll har vi sorterat och packat om vára väskor sá nu är vi snart redo...
Den oäkta maken är inte riktigt nöjd med det förra inlägget. Han vill mena att han doppar den i vattnet även hemma, där vattenniván háller sig ända nere i kröken.
Igár träffade vi ″buskmannen″nere vid Fishermans Warf• Dottern skrek rakt ut. Du fár googla om du inte vet vem han är.
Idag ger vi oss söderut och ska sova i Monterey inatt. Ute är vädret ruggigt och blásigt. Hoppas att det blir lite bättre.
.jpg)
