Koskräck

Igår försökte jag två gånger att gå upp till enebacken för att titta på en gammal gödselspridare. Men jag fick vända hem med outrättat ärende båda gångerna.

Anledningen var att korna stod precis där jag skulle gå in. Andra gången jag kom dit hade de precis fått nytt hö och de verkade inte alls bry sig om mig. Jag öppnade grinden och gick ungefär tio meter in i hagen då en fick syn på mig och han verkade att, enligt min åsikt, gå till attack. Så jag vände snabbt och gick hem igen.

Det största problemet är kanske att jag är så dålig på att klättra i träd så jag har ju ingenstans att ta skydd.

Idag tog vi traktorn för att dra hem det gamla vraket. Jag såg hela tiden till att ha traktorn mellan mig och korna. Tänk att man kan ha en sådan koskräck. De är ju så söta och verkar så lugna men de där hornen är ju inte att leka med precis. Kalvarna skulle man bara vilja krama.

Gödselspridaren kom hem och korna kommer nog att sakna den för de har använt den till att klia sig på.