Smärtsam dag

Kvart i sex i morse ringde sonens väckarklocka. Han sov i godan ro i min säng så jag fick väldigt bråttom ut på hans rum. Ville inte att grannarna skulle vakna av den höga volymen. Två trappsteg finns det ner till hans rum. Trots att jag inte försökte ta dem i ett kliv lyckades jag vrida till mig och fick, likt en fotbollsspelare, en ljumskskada.

Klockan nio var det dags för ett besök hos min japanska tandläkare. Efter 28 hålfria år har jag lyckats få ett hål i min visdomstand. Hon började borra och efter ett tag luktade det bränd benmassa i hela tandläkarsalen. Så här kunde jag inte minnas att det var att laga ett hål. Borren byttes ut, fabrikationsfel sa japanskan, och sedan gick det bättre. Men lite ont gjorde det allt.

Vid tretiden lastade jag en tjugofotscontainer till Grekland. Skulle bara lite försiktigt kliva upp på godset när min avsaknad av smidighet gjorde att jag slog upp den gamla ljumsskadan från i morse. Så nu sitter jag här i soffan och tänker inte göra något annat heller.