torsdag, april 01, 2010

vilken pärs

Jag ligger nu på hotellsängen på Nob Hill Motor Inn i San Fransisco. Det var riktigt svårt att ta sig hit. Mitt i smeten hamnade vi. Tyvärr kan man inte riktigt förlita sig på en gps mitt inne bland skyskrapor. Kontakten med satelliterna försvinner ju.

Som tur var hade jag en liten usel karta över SF med mig. Men i stressig trafik, nytt område och enkelriktade gator överallt så var det ganska jobbigt att hänga med på den lilla, lilla kartan.

Uppförsbackarna var så branta att det var riktigt läskigt. När vi stod vid ett stopp för att korsa en gata så såg vi ju inte ens vägen för motorhuven, utan bara himmel. Bevare mig väl...

Men helt plötsligt låg hotellet där framför oss och vi svängde in på parkeringen. Vi ställde bilen och konstaterade att det var 2 timmar till incheckning. Men inte tänkte vi köra en extra sväng för att fördriva tiden. Är bilen parkerad så är den.

Vi bestämde oss för att kolla om det var okej att checka in lite tidigare, hade det inte varit det hade vi minsann suttit i bilen och väntat tills tiden var inne.

Men allt gick bra och mannen bak disken var väldigt trevlig och tog fram en karta och förklarade alla sevärdheter vi kan titta på. Han markerade även ut områdena där vi absolut inte ska befinna oss.

Synd bara att vi inte hade dottern till att filma oss från baksätet, medan vi hade vår stimmiga konversation hur vi skulle köra.

5 kommentarer:

Mors Deka sa...

uj, uj, jag kan se det snacket framför mig... Huga!

Elisabet sa...

Ja, det tycker jag också var synd .-)

Jag minns en resa genom Paris tillsammans med mitt ex .., jag var kartläsare och skulle hitta en viss väg som skulle ta oss norrut.

Vi hittade den aldrig (nu blev det "vi") och exet krockade i en rondell och efter all uppståndelse (som en Tati-film ...) såg jag en skylt som visade mot Belgien och jag sa .."byt land!" och vi åkte den vägen i stället .-)

Något år senare seglade vi åt var sitt håll ...

Moster Mjölgumpa sa...

Usch så jobbigt det kan bli Elisabet, ibland vill man bara bort.

EvaP sa...

Moster: Underbart!

Jag hade tyckt det varit ofantligt roligt att se ert samarbete på film! ;)

Anonym sa...

Ja jag fàr väl filma er pávägen ut, hoppas att ni är lika vimsiga dà, ni skulle bara veta vilket tjatter det var där fram...Jag glömmer aldrig det.

/Dottern