Tioårsprojekt
Jag har skaffat mig en tioårsdagbok. Vad som får mig att tro att jag verkligen kommer att skriva flitigt i den förstår jag inte.
Jag har haft en tidigare som sträckte sig över åren 1998-2007 och i den finns det inte många anteckningar.
Men tydligen var det något inom mig som trodde att jag skulle bättra mig när jag stod där i affären och tummade på den mjuka svarta dagboken. Det var väl något med det där att det sista som överger en är hoppet.
Nu ligger den på köksbordet och jag har redan skrivit en liten notis idag om att jag är hemma med sjuk dotter. Igårkväll kräkte hon en stor lädda i min säng.
.jpg)
6 kommentarer:
Jag lovar att påminna så ofta jag kommer ihåg. KRAMEN!
Ja du, det är kanske den typen av minnen man vill ha när man ser tillbaka om 10 år... Vi får hoppas det händer trevligare saker också. Ha det bra!
Ha låga krav. Skriv till exempel vädret och maten varje dag, så kommer resten kanske av sig själv när vanan är inne att skriva varje dag...
Jag är själv alltid optimist och köper ny almanacka varje år men skriver jag? Nej, inte efter ett tag.
Men DU! Du bloggar ju! Där kommer ju en del viktiga vardagsh'ändelser med!
Tror du det går att läsa våra bloggar om 10 år???
Hoppas!!!
Hehe...ja jag lovar att inte hoppa i sängen, då den är för hög för det:P Håller med om lampan. Vi funderar på att ta ner den då vi inte vill slå ner den. Fin duk du har på bordet...hehe, man har ju en likadan:) Kram på dig!
Persilja: Jo låga krav har jag vill jag lova.
Malin: Jag har sett att du också har duken och den är inte alls dum. Jag har en i ljusgrönt också som ligger och väntar på våren.
Fin duk du har!
Skicka en kommentar