Vad har jag gjort?
Just nu sitter jag här och är jättenervös och ångerfull. Min son är ute och gå "bus eller godis". Han är ute med en kompis från Göteborg som för tillfället är här nere och hälsar på sin mormor.
Ångerfull är jag mest för att jag inte gillar "bus eller godis". Ungar som går runt och tigger och skräms, vad liknar det.
Nervös är jag för att min son har ett smärre socialt funktionshinder. Ibland har han lite svårt för att bete sig som man ska kan man väl enkelt förklara det som.
Ute är han aldrig, alltså hittar han inte hem själv. Och mörkt är det!
Hoppas att de inte blir ovänner så att kompisen lämnar honom och springer hem till sin mormor.
Hur kunde jag bara gå med på detta hemska när kompisen ringde?
Tänk om spökena tar dem, hujedamig! Aldrig mer ska jag tillåta sådana hemskheter!
.jpg)
7 kommentarer:
Hoppas han kommit in nu och att allt gått bra! Min ene son är nu också ute och gör samma sak. Tigger eller skräms...OCh det värsta är att han var ute igår också och då kom de hem med säkert ett kilo godis. När det gick så bra gick de ut ikväll också! Jag erbjöd mig att köpa ett kilo godis bara han stannade hemma men det är själva grejen att gå runt som är skoj, så det får väl gå då. På sätt och vis är det utmärkt att de är maskerade, så slipper man skämmas...
Lite fel dag bara. Halloween faller ju den 31a oktober, om man nu ska följa denna vansinniga sed.
Jo han är hemma välbehållen och hade skött sig bra enligt kompisen.
Det är just förvirringen om vilken dag man ska gå i Sverige som jag tycker är lite tokig. Min syster hade besök förra helgen.
Skönt att allt gick väl.Det är inte lätt med vilken dag man ska gå.Tack för kommentaren hos mig.Nu ska jag gå runt och hälsa på hos dig.Trevlig allhelgonahelg!
Jag minns en liknande känsla. Barnbarnen och jag var på Bakkens tivoli på Själland och jag gav dem löfte att åka en värstingkarusell-grej.
När den startade ångrade jag mig förfärligt och såg för min inre syn rubrikerna: OANSVARIG MORMOR TILLÄT BARNBARN ÅKA FARLIG KARUSELL ..,BARNEN SLUNGADES 15 METER!"
Efteråt kom två lyckliga småttingar ut från det hemska fartvidundret .., den minste hade pinkat i byxan men mormor var lycklig ändå ..-)
åå känner igen din vånda. min son har ett liknande problem. tack och lov är han "stor" nu. Skönt att gossen är hemma. Måste ju få ut och röra på sig som alla andra, men som mamma sitter man där och tuggar naglar tills de är tillbaka de små liven.
Ja, ångest får man. Det är ju precis samma med att gå "Påsk-kärring". Det delas ut små påsk-kort i utbyte mot godis - eller mycket hellre - pengar.
Inte min grej, men ibland får man som mor titta mellan fingrarna och bara låta dom gå. Även våra barn lär blir stora och mer förståndiga :-)
Skönt att han kom hem hel och ren ialla fall!
Skicka en kommentar