Dagens samling del 7
Idag visas mina orkesterkort upp, eller musikkort som jag kallade dem för trettio år sedan. Det var min mamma och pappa som samlade dem till mig när de var ute och dansade. Och det var de ofta. Som jag minns det så var det varje helg. De åkte otaliga mil i alla sorters väder förmodligen utrustade med snöskyfflar och diverse attiraljer för att komma fram till dansbanan.
Hemma lämnade de oss tre syskon vind för våg. Nej, inte riktigt för vi hade en granne som vi kunne vända oss till om det skulle inträffa något.
Alltid när mina föräldrar gått ut genom ytterdörren så hoppade hunden upp och la sig i soffan (det var förbjudet i vanliga fall), och min lillebror dök ner i kakburken. Och varje lördag så gjorde vi äggtoddy. Där satt vi i soffan och vevade runt med en gaffel bland äggula och socker.
En kväll åskade det något alldeles förskräckligt så då tyckte grannen att vi skulle komma in till dem. Men det var nog mest hon som var rädd.
Jag minns också att vi tittade på en rysare en gång och det var läskigt. Jag minns fortfarande de där gympadojjorna som mördaren hade på sig. Filmen hette -Det är mig han vill mörda. Fast min lillebror sa -Maja Mördare.
Åter till de här orkesterkorten. Det är bara helt otroligt vilka kläder de har på sig. Mitt första kort jag fick är Tommy Roos. Det ser ju ut som om det är träningsoveraller de har. En del utstyrslar ser ut som sparkdräkter. Många gigantiska kragar och glansiga material är det.
Namnen är ju också ett kapitel för sig själv. Här finns Curt Jonnys, Kent Ingvarz, Thom Anderz, Jahn Rondhos, Rune Lennarts, Ulf Johnnys, Lajbans, Berth Idoffs, Lill-Arnes och inte minst The Gayes!
Hemma lämnade de oss tre syskon vind för våg. Nej, inte riktigt för vi hade en granne som vi kunne vända oss till om det skulle inträffa något.
Alltid när mina föräldrar gått ut genom ytterdörren så hoppade hunden upp och la sig i soffan (det var förbjudet i vanliga fall), och min lillebror dök ner i kakburken. Och varje lördag så gjorde vi äggtoddy. Där satt vi i soffan och vevade runt med en gaffel bland äggula och socker.
En kväll åskade det något alldeles förskräckligt så då tyckte grannen att vi skulle komma in till dem. Men det var nog mest hon som var rädd.
Jag minns också att vi tittade på en rysare en gång och det var läskigt. Jag minns fortfarande de där gympadojjorna som mördaren hade på sig. Filmen hette -Det är mig han vill mörda. Fast min lillebror sa -Maja Mördare.
Åter till de här orkesterkorten. Det är bara helt otroligt vilka kläder de har på sig. Mitt första kort jag fick är Tommy Roos. Det ser ju ut som om det är träningsoveraller de har. En del utstyrslar ser ut som sparkdräkter. Många gigantiska kragar och glansiga material är det.
Namnen är ju också ett kapitel för sig själv. Här finns Curt Jonnys, Kent Ingvarz, Thom Anderz, Jahn Rondhos, Rune Lennarts, Ulf Johnnys, Lajbans, Berth Idoffs, Lill-Arnes och inte minst The Gayes!
.jpg)
5 kommentarer:
Den filmen glömmer jag aldrig - jag har aldrig varit så skrämd av någon film varken förr eller senare, som jag blev av den här filmen. Kan det ha varit -77, -78 nånting??
Milda Makter: Menar du att du också minns den. Tror nog att årtalen du gissar på kan stämma på ett ungefär. Jag minns bara att den utspelade sig i en storstad och att man inte fick se mördarens ansikte utan de visade bara hans ben, vaderna och neråt, med jämna mellanrum.
Vilka namn! Det är ju som om de tävlar i nördighet.
Usch ja, jag kommer aldrig att glömma den, men man fick se hela honom mot slutet. Det var en lönnfet kalhuvad (skallig) plufsig karl som gav mig mardrömmar halva den sommaren...*ryyyyser*. Det var en sån där psykfilm och jag kommer banne mig inte ihåg om man ö h t fick se något mord, men man satt i konstant spänning hela filmen, DET minns jag mycket väl
Hej! Hittade dig hos Elisabet.Vilket härligt bloggnamn du har!! Apropå dansband, ser du serien som går på måndagarna, "Leende guldbruna ögon"? Lite rolig är den. Ja visst är det otroligt med dessa töntnamn, hur kan man bara?!!!
Skicka en kommentar